VB ledare: Kustfolk borde bevaka kusterna

Hur stor är chansen att till exempel en ålänning söker till en sjöbevakarutbildning i Imatra?

Hört för länge sedan vid en sjöbevakningsstation som inte längre existerar:

"Den där nye vi har här kan vi inte släppa iväg ut på sjön ensam, han tappar bort sig och så måste vi fara ut och leta efter honom."

Den nye var kommen från de inre delarna av landet. Antagligen lärde han sig småningom både farvattnen och allt annat han behövde i egenskap av sjöbevakare i Kvarken.

Men vore det inte vettigt - kostnadseffektivt till och med - att i första hand satsa på att rekrytera personer som redan från början har en grundkunskap om de trakter där de efter avslutad utbildning sannolikt stationeras?

Finns det inte också en koppling till säkerheten på sjön?

Så kan man tänka apropå en aktuell omorganisering inom gränsbevakningen.

Gränsbevakare inklusive sjöbevakare utbildas i dag på två orter, i Esbo och i Imatra (plus att marin utbildning sker vid Porkala sjöbevakningsstation). Men gränsbevakningsväsendet ska - överraskning, överraskning - spara och därför finns ett förslag om att utbildningen ska koncentreras till en enda ort.

Orten är Imatra. Den beräknade inbesparingen är 1,2 miljoner.

Folktinget har reagerat och inkommit med en oroad skrivelse till vår kristdemokratiska inrikesminister Päivi Räsänen. Det är hon som fattar det slutliga beslutet. Hon lär luta åt Imatrahållet (Svenska Yle 11.1.)

SFP:s partisekreterare Johan Johansson har reagerat och förutspår (i Västra Nyland 11.1) att en flytt till Imatra på sikt leder till brist på svenskspråkiga sjöbevakare. Än större brist än i dag, vill säga.

Esboenhetens svenskspråkiga lärare har reagerat (Svenska Yle 16.1) och bland annat frågat vilka svenskspråkiga skolor de ska sätta sina barn i i Imatra. För dem gäller samma regler som för yrkesmilitärer. De är skyldiga att flytta dit de anmodas att flytta. Enda alternativet är att säga upp sig. Vilket de berörda överväger.

Justitieministeriet har reagerat och påpekat att det borde ha gjorts en språkkonsekvensbedömning av vad omorganiseringen kan leda till - och det innan planerna avancerat så här långt.

Försvarsminister Carl Haglund har reagerat och säger i gårdagens Vbl att inrikesministern tycks ha glömt att vi har en nationalspråksstrategi som förutsätter språkkonsekvensbedömningar. Han syftar både på gränsbevakarutbildningen och på dragkampen om vilken stad som blir huvudort för det österbottniska polisdistriktet.

Slutligen har Gränsbevakningsväsendets stab reagerat på påstöten från justitieministeriet och faktiskt utlovat en språkkonsekvensutredning. Staben är tydligen snabb i vändningarna; utredning ska vara färdig nästa vecka.

Ja, hur stor är chansen att till exempel en sjövan ålänning söker till en utbildning i Imatra? Å andra sidan kan man peka på att grundutbildningen för en sjöbevakare är bara cirka ett år. Lärarfrågan är i det avseendet en hårdare nöt att knäcka.

Folktinget hänvisar i sin skrivelse till det faktum att Räddningsinstitutet i Kuopio inte förmår säkerställa behovet av svenskkunniga jourhavande vid landets nödcentraler. Institutet ordnar därför utbildning regionalt under de närmaste åren, bland annat i Vasa.

En rimlig slutsats av det blir: Bättre tänka efter före än tvingas lappa efteråt.

Källa: Ledare i Vasabladet 19.1.2013/ Viveca Dahl

Flere telegram