Sälen och skyddet

Jag åkte ut till mitt sommarställe i Åbolands skärgård dagen efter första maj. Redan i sundet mellan Holma och Högsåra Söderö fick jag en påminnelse om hur verkligheten ser ut. Mitt i sundet såg jag den simmande gråsälens kännspaka profil. Sen såg den oss och dök.
Så här inomskärs borde sälen – egentligen – inte finnas. Men det är eventuellt en gammal visdom.

För 60 år sedan såg det ganska annorlunda ut. Holmarna här ute var bebodda av människor som levde på fisket och på skärgårdens ibland ganska ogästvänliga villkor. I dag har vi enligt statistiken 163 helårsarbeten inom fisket. Omständigheterna innebar då att det fanns tillräckligt många goda skyttar för att decimera sälstammen. Samtidigt som miljöförstörelsen gjorde sitt för att försämra sälens fortplantning. Vid sekelskiftet fanns det enligt beräkningar cirka 10 000 sälar i Östersjön. På femton år har populationen fyrdubblats. Ökningen faller huvudsakligen just på gråsälen. Vikaren har en besvärligare sits eftersom den behöver is för att kutarna ska överleva. Det finns alltså en hård konkurrens om fisken. Det är inte enbart, inte ens huvudsakligen, en fråga om Östersjön. Det är en stor global utmaning.

EU:s nya fiskeripolitik trädde i kraft i januari 2014. Avsikten med att förnya politiken var i och för sig ganska enkel: en välreglerad fiskepopulation garanterar oss hälsosam mat. Samtidigt vet vi också att världens befolkning ökar och att utnyttjandet av naturens resurser därför kommer att kräva klokare och mera vidsynta åtgärder. Men alltid klarar vi inte av den nödvändiga balansen eftersom det också kan finnas kolliderande målsättningar. Och just så tycks det vara i förhållande till gråsälen.

Om vi vill bevara det småskaliga kustfisket måste vi göra någonting. Till en del har konflikten bestått av konkurrens mellan fritidsfiskare och kustens yrkesfiskare. I finländska förhållanden har den konflikten skärpts genom att fritidsfiskarnas parti – ibland lite skämtsamt beskrivet som Finlands största – har utvidgat sina rättigheter som en del av en växande turistnäring. Men gråsälen förändrar den här konfliktens karaktär. Forskning från Göteborgs universitet pekar nämligen på att gråsälen i dag inom vissa områden äter lika mycket fisk som kustfiskarna och fritidsfiskarna drar upp. Och om gråsälsstammen fortsätter att växa med det senaste decenniets fart är det kustfiskaren och fritidsfiskaren som får stiga åt sidan.

Forskarna från Göteborg har dessutom utvecklat en metod för att reda ut vad det är gråsälen äter. Vanligtvis har man försökt utreda sälarnas matvanor genom att kolla vad som finns i matsäcken och tarmkanalen. Men genom att kolla sammansättningen i späcket kan man få en god bild av vad sälen äter. Det visar sig att äldre sälar har annorlunda matvanor än yngre, att hannarna och honorna äter lite olika och att regionen också inverkar på sälens diet.

Och en slutsats är klar. Strömmingen är huvudfödan, men i Bottenhavet äter sälen sik. I Östersjöns huvudbassäng är det vassbuken som stryker med. Forskningsresultaten har därmed en stor betydelse för hur ekosystemet fungerar och hur sälen fungerar där.
I parlamentet försöker vi nu få lite ordning på förutsättningarna för säljakt. Ett praktiskt hinder är förbudet på försäljning av sälprodukter.
Kanske vi klarar av utmaningen.

Nils Torvalds

EU-parlamentariker

Källa: Åbo Underrättelser 6.5.2015

Flere telegram