"Om inte mängden skarvar begränsas har vi snart inga fiskare kvar"

Nu har Egentliga Finlands skarvarbetsgrupp kommit igång på allvar. På torsdagen höll gruppen, som har skapats genom ett initiativ av miljöministeriet, sitt andra möte.

Ett tiotal personer fanns på plats på mötet och en av dem är Kari Penttinen, som är Pargas stads representant i den här regionala skarvarbetsgruppen. Han är klart oroad av det rådande skarvläget.

- Jag tycker att skarvfrågan är ett väldigt stort problem. Jag tror att de som inte bor ute i skärgården och de som inte har kontakt med fiskerinäringen och ser hur den lider, inte upplever att det är ett stort problem. För de är inte medvetna om hur stort problem det är. Men på grund av de här problemen blir fisket olönsamt och det blir på alla sätt begränsat vad man får göra. Då kommer fiskarbefolkningen att minska kraftigt och då har vi snart inga fiskare kvar i Åbolands skärgård.

Kari Penttinen är främst oroad av den fortsatta skarvexpansionen.

- Vi ser nog inget slut på den här skarvpopulationens expansion. Jag är själv fågelskådare och tycker att vi ska ha skarvar, men mängden skarvar får inte vara obegränsad. Den håller på att sprida sig längre och längre norrut längs med kusten och så småningom kommer den också att bosätta sig i Finlands större insjöar. Då kommer en större del av befolkningen att beröras av det här och då kan det hända att det blir en politiskt större fråga som också kan få politiskt större tyngd. Då kan det också börja hända någonting med de här åtgärderna att begränsa skarvpopulationen.

- Byråkratiskt är det här ett verkligt svårt problem för här finns EU:s fågeldirektiv och för att få några ändringar på det här måste man börja jobba på nationell nivå. Det går inte att få något till stånd landskapsvis. Det måste vara staten Finland, regeringen och miljöministeriet som ska få oss övertygade om att vi behöver få en ändring till stånd.

"Vi försöker hitta kompromisser, men det är väldigt svårt"

Syftet är att skarvarbetsgruppens samlade expertis ska bidra till en bättre helhetsbild av skarvproblematiken i regionen. Kari Penttinen beskriver arbetsgruppens huvudsakliga uppgift.

- Vi har ingen beslutande rätt, vi är bara en diskussionsgrupp som är som stöd för dem som beviljar tillstånden för att skrämma skarvar. Vi försöker hitta kompromisser som ska vara godtagbara för oss som representerar fiskerinäringarna, för dem som representerar fritidsbefolkningen, för dem som representerar skyddsorganisationerna och för myndigheterna. Det rör sig främst och nästan enbart om vilka skrämselmetoder som ska tillämpas och var man ska tillämpa dem.

- En annan fråga är var ska skarvarna få häcka. Någonstans behöver skarvarna få häcka, men var är de ställena där de ska tillåtas få häcka.

Hur lätt är det då att kompromissa i den här frågan?

- Det är mycket svårt. För mig som representerar skärgårds- och fiskarbefolkningen tycker jag att man behöver reducera skarvbeståndet. Beståndet växer väldigt snabbt och vi har kommit upp i 24 000 par och det ser ut att fortsätta växa. Men just den biten är inte på agendan för den här arbetsgruppen.

Nästa steg för Egentliga Finlands skarvarbetsgrupp är att man kommer att få höra expertutlåtanden om hur skarvarna påverkar vattenkvaliteten och hur de inverkar på fiskbestånden och växtligheten.

Källa: Yle 12.1.2017

Flere telegram