Sverige: HaV spårar fisk från hav till butik

I framtiden kommer vi att kunna följa fiskens väg från havet till butiken.

Det menar Havs- och vattenmyndigheten som nu söker knappt 26 miljoner kronor av EU till ett projekt kring spårbarhet.

- Med vår modell kan konsumenten via ett enkelt tryck på en app i mobiltelefonen följa fiskens väg. Han eller hon kan exempelvis få veta var och när fisken fångats, vilka redskap som använts och när den landats i hamn, säger Mårten Gustafsson, utredare på HaV.

För tre år sedan, 18 april 2009, antog EU en ny kontrollförordning för den europeiska fiskeindustrin. Den innehåller bland annat krav på att fisk som fångats eller odlats i havet ska kunna spåras i varje led. Syftet är att minska risken för illegalt fiske och därmed stärka fiskebestånden i Europas hav. Från och med 1 januari 2013 ska torsk, kummel och ål, vara spårbara och från och med 2015 gäller kravet i stort sett all fisk och skaldjur.

- HaV ansvarar för att Sverige inte överskrider tilldelade fiskekvoter och kontrollerar att yrkesfiskarna följer de regelverk som finns på fiskets område, bland annat genom kontroller av den fisk som landas i hamnar. Med dagens system kan vi inte på ett enkelt och snabbt sätt följa fiskens väg efter den första försäljningen fram till slutkonsumenten, säger Mårten Gustafsson.

EU:s medlemsländer väljer själva hur spårningen av fisk och skaldjur ska göras, via papper eller elektroniskt. I vissa länder, exempelvis Tyskland och Polen, har myndigheterna ansett att ansvaret för att uppfylla EU-kravet ligger helt och hållet på fiskerinäringen och att de bara har en informerande roll. I andra länder, till exempel Sverige, Danmark, Spanien och Frankrike, har myndigheterna en dialog om införandet med fiskerinäringen. I Sverige har HaV bjudit in till ett samarbete i form av en referensgrupp med representanter från fiskerinäringen.

- Utgångspunkten har varit att hitta en modell som både uppfyller lagkraven, gagnar svensk fiskeindustri och möter nya krav från konsumenter. Dessutom ska tekniken fungera i den kalla och fuktiga miljö som fisken hanteras i, säger Mårten Gustafsson.

- Vi har fastnat för RFID-tekniken för att märka upp fisklådor. Där används radiovågor för att överföra information med hjälp av en elektronisk etikett, en så kallad tagg, och en läsare med antenn.

RDIF-tekniken (Radio Frequency Identification) används exempelvis i biltullar, busskort, betalstationer, pass och stöldskydd i butiker. Senare i fiskerikedjan kan också andra elektroniska lösningar användas, som streckkoder och så kallade QR-koder (Quick Response).

- En RDIF-läsare kan läsa av många olika taggar samtidigt, systemet fungerar även om det inte är fri sikt mellan läsare och tagg och taggar kan läsas av på avstånd och i hastighet, exempelvis en truck med fisklådor som körs in på en fiskeauktion, säger Mårten Gustafsson.

Under 2010 och 2011 har metoden testats i fyra olika projekt där fisklådor försågs med RFID-baserade taggar. Uppgifter från fiskefartyg, fångstmottagare i land, beredningsindustri, grossister, restauranger och detaljister registrerades och spreds elektroniskt till deltagarna. I testerna deltog elva fiskefartyg, Skillinge Fisk-Impex, Hanssons i Göteborg, Fiskelyckan i Göteborg, Elit Park Avenue Hotel i Göteborg, Ica Malmborgs i Lund, Burgårdsgymnasiets skolrestaurang i Göteborg, Göteborgs fiskeauktion, Falkenberg sea Food, HP Nogersund och PM Fisk i Simrishamn.

- I början möttes vår idé av skepsis i branschen men det vände. Flertalet berörda ser fördelar och vill att vi ska komma i gång, för fiskaren är det exempelvis billigare än dyra pappersetiketter och det sparar tid, Vi ser i dag inga större hinder för att det här skulle kunna fungera i svensk fiskerihandel, säger Mårten Gustafsson.

Sedan maj i år genomför HaV ett test med torsk som fångas i Östersjön och säljs till Västkustfilé i Varberg där den processas för att säljas vidare till svenska livsmedelsbutiker. När fiskaren landat sin fångst i hamn matar han eller hon in information om fiskelådans innehåll med hjälp av en handburen RDIF-läsare. Informationen registreras direkt i en databas hos HaV och ny information tillförs sedan när lådans RFID-tagg läses av hos förstahandsmottagaren (exempelvis en fiskauktion), grossisten och detaljisten. Testet är tänkt att pågå året ut.

HaV söker bland annat pengar från EU till att köpa in handburna läsare som, i första hand, ska kunna erbjudas fiskare till ett introduktionspris. Dessutom söks bidrag för att bygga upp HaV:s databas och utveckla applikationer för mobiltelefoner, så kallade appar.

- Med elektronisk spårbarhet kan vi erbjuda en unik service till alla led i fiskerinäringen. Vi kommer att kunna göra säkrare kontroller och enklare upptäcka den illegala handeln med fisk, säger Mårten Gustafsson.

Källa: HaV 7.8.2012

Flere telegram