Skarven bekymmer för fiskare

Att så många fiskare och odlare anser sig vara drabbade av skarven är i sig ett tungt skäl till att frågan ska tas på allvar, säger forskare Sven-Gunnar Lunneryd, SLU, som även fotograferat mellanskarven.

Den svenska mellanskarvpopulationen har ökat dramatiskt de senaste åren. En ny studie visar att många är oroliga över att skarven kan ha en negativ inverkan på fiskbestånd och sysselsättning.

I en nyligen utkommen rapport från institutionen för akvatiska resurser, SLU, presenteras resultat från intervjuer och journaler från yrkesfiskare, sportfiskare samt personal på fiskodlingar. Materialet visar på två av skarvens eventuella konfliktområden: direkta skador av skarv som sker på redskap respektive fisk i redskap och fiskodlingar samt att skarven konkurrerar om fiskresursen, det vill säga orsakar att människor får mindre fångster.

Vi undersökte de direkta skadorna genom att ta in över 100 fiskejournaler från yrkesfiskare som använder nät, krok, ryssjor, bottengarn och fällor längs svenska kusten mellan 2005 och 2006. Var fjärde fiskare rapporterade skarvskador, främst inom bottengarnfisket i egentliga Östersjön och ålryssjefisket på västkusten. För enskilda fiskare var skadorna säsongsvis omfattande, men generellt var de lägre än sälskador vars totala omfattning var sju gånger större, säger forskare Sven Gunnar Lunneryd, institutionen för akvatiska resurser, SLU.

För att belysa påverkan av skarv i svenska insjöar telefonintervjuades yrkesfiskare, fiskodlare och fritidsfiskare år 2009. Resultaten visar att majoriteten av de 40 intervjuade yrkesfiskarna fick skarvskador på fångsten, framför allt på sik och siklöja. Majoriteten angav också negativa ekonomiska konsekvenser. För de flesta var omfattningen oklar, men tio procent av fiskarna uppskattade den ekonomiska förlusten till mellan 20 och 30 procent av den totala fångsten. Två tredjedelar av insjöfiskarena var mer oroliga för konkurrens om resursen än de direkta skador som skarven orsakade.

Majoriteten av de 40 intervjuade fiskodlarna såg skarv regelbundet i odlingsområdet, eller omgivande vatten, men enbart var fjärde fiskodlare ansåg att skarven var ett problem. Fler uppgav istället att gråhäger orsakade skador eller tog fisk.

Representanter för fritidsfisket såg skarven som en konkurrent om resursen och det fanns en oro för framtida fiskemöjligheter. Dock trodde en del representanter att förändringar i miljön var större orsak till ett sämre fiske än skarven.

En sammanställning av tillgängliga studier visar att det saknas data för att verifiera om skarven allvarligt påverkar fiskpopulationerna eller ekosystemen; men det finns inte heller underlag som motsäger detta. Att så många fiskare och odlare anser sig vara drabbade av skarven är i sig ett tungt skäl till att frågan ska tas på allvar, Sven-Gunnar Lunneryd.

Källa: SLU/ Skärgårdsbryggan 22.10.2012

Flere telegram