I och med medlemskapet i EU har det finländska yrkesfisket fått lov att anpassa sig till de bestämmelser som skall följas inom den gemensamma marknaden. Yrkesfiskets stödsystem har från att ha varit verksamhetsrelaterade nu förändrats till investeringsbaserade strukturstöd. Dessutom har fiskmarknaden blivit fri, vilket inneburit en kraftigt ökad konkurrens. De bestämmelser som gäller för själva fisket och användningen av fångstredskap grundar sig fortsättningsvis på Internationella Fiskerikommissionens för Östersjön rekommendationer.

Under de gångna åren av medlemskap har yrkesfisket redan koncentrerats och blivit mera yrkesmässigt. Den här utvecklingen är nödvändig även i fortsättningen. På grund av det skärpta konkurrensläget sjunker täckningsbidraget för företag med fångstenheter av tidigare storlek. Fiskeföretagen kan öka sitt täckningsbidrag på många sätt. En möjlighet är att försöka öka storleken på fångstenheterna, en annan att försöka få ett bättre pris för samma enhet. Ytterligare ett alternativ är att rationalisera och utveckla funktionerna inom själva företaget och därigenom försöka sänka rörelsekostnaderna.

En ökning av storleken på fångstenheterna förutsätter att det sker en större koncentration av verksamheten inom branschen eftersom man generellt sett kan förmoda att de totala fångsterna inte kommer att öka. Särskilt för strömmingens del är det möjligt att utvecklingen tvärtom går i motsatt riktning. I praktiken innebär koncentration inom branschen att större resurser reserveras för disposition av de yrkesfiskare som får sin huvudsakliga inkomst av fisket.

I fortsättningen bör särskild uppmärksamhet fästas vid priset på fångstenheten. Även i framtiden kommer den inre marknaden i stor utsträckning att vara beroende av importerade råvaror. Därför kan man utgå ifrån att efterfrågan på egen produktion kommer att förbli god inom den inre marknaden. Det här förutsätter dock att råvaran och produkterna håller en hög kvalitet. Jord- och skogsbruksministeriet kommer även i fortsättningen att stöda denna utveckling. Särskilt för strömmingens del innebär det här också att fångsterna i allt större utsträckning nyttjas som människoföda. Även fångstens kvalitet och pris kan påverkas bäst genom att koncentrera branschen till de yrkesfiskare som huvudsakligen lever på fisket. Eftersom produktionen inom det finländska yrkesfisket är rätt mångsidig har naturligtvis även de mindre aktörerna inom branschen sin givna plats.

Att sänka ett fiskeföretags rörelsekostnader och överhuvudtaget att rationalisera företagets verksamhet utgör idag en väsentlig del av ett modernt företags sätt att fungera. Även för investeringar i anslutning till aktiviteter av den här typen är det möjligt att få offentligt stöd.

Framtiden ser ljus ut för det finländska yrkesmässiga fisket. Branschen måste dock fullfölja den strukturförnyelse som inletts i och med EU-medlemskapet. Det här gäller såväl primärproducenter som aktörerna på marknaden.

Kalevi Hemilä
Jord- och skogsbruksminister

Dagens yrkesfiskarkår i Finland är liten, men effektiv. Cirka 1 300 yrkesfiskare i havsområdet och 200 yrkesfiskare i insjöområdet svarar för huvuddelen av produktionen. I havsområdet används 3 900 fiskefartyg, men endast 54 är över 21 meter långa. De viktigaste fångstarterna i havsfisket är strömming, sik, vassbuk, lax, gös och torsk. Siklöjan dominerar i insjöfisket. Yrkesfiskets totalfångst är 120 miljoner kilo och fångstens värde 200 miljoner mark.

Konsumenternas inställning till fisk är synnerligen positiv. Ungefär hälften av befolkningen äter fisk åtminstone en gång i veckan, 12 % äter oftare. Den goda smaken och fiskens hälsosamma egenskaper värdesätts. Konsumenterna värdesätter också högt färskheten samt en jämn tillgång på fisk. Konsumenten vill också veta var fisken är fångad. Värdet på mat som är producerad nära har ökat.

Efterfrågan på fisk är t.o.m. ibland större än utbudet. Å andra sidan möts inte alltid efterfrågan och utbud. Naturen sätter sina egna begränsningar. Väderleksförhållandena och förändringar i fiskbestånden påverkar fisket. I fortsättningen är det dock en stor utmaning för yrkesfisket och för hela näringen att kunna erbjuda fisk av hög kvalitet och i en form som möter konsumenternas önskemål. Endast en professionell verksamhet som värdesätter hög kvalitet kombinerat med ett gott samarbete inom hela produktionskedjan kan uppfylla konsumenternas behov.

Yrkesfisket har inte under senare år lockat nya företagare. Yrkesfiskarnas antal har minskat och medelåldern inom yrkeskåren stiger stadigt och oroväckande snabbt. Det är sannolikt att yrkesfiskarnas antal fortsättningsvis minskar. Genom att förbättra lönsamheten inom branschen och genom att skapa bättre arbetsförhållanden ombord på våra fartyg och båtar har vi också ett yrkesfiske under kommande år. EU-medlemskapet, trenderna inom livsmedelsproduktionen samt de samhälleliga förändringarna har påverkat yrkesfisket. Den nya verksamhetsmiljön kräver ökade ekonomiska satsningar samt nya kunskaper och verksamhetsformer av yrkesfiskarna. Havets hjälte är längre inte bara en primärproducent utan allt mera en företagare inom livsmedelsbranschen.

Kim Jordas
verksamhetsledare
Finlands Yrkesfiskarförbund r.f.

Raija Kara
verksamhetsledare
Inhemsk Fisk r.f.